Bra att veta om Fibromyalgi

Fibromyalgi eller fibromyalgisyndrom är ett medicinskt syndrom som främst kännetecknas av långvarig smärta och allodyni i så mån att relativt lätta tryck uppfattas som smärta. Fibromyalgi-patienter har ofta också andra symptom, såsom sömnsvårigheter, trötthet och stelhet.

Typiskt för fibromyalgi är att smärtmaximum migrerar mellan olika kroppsdelar och att smärtan även varierar från dag till dag. Patienterna har framförallt ont i muskler och muskelfästen, men kan även ha ledsmärta. En tredjedel av dem som har fibromyalgi har spontana uppehåll i smärtan.

Fibromyalgi uppskattas drabba 2–4 procent av befolkningen; omkring 9 av 10 drabbade är kvinnor. Det finns inget erkänt botemedel mot fibromyalgi, men vissa behandlingar har genom klinisk prövning visat sig vara effektiva för att reducera symptom, inklusive psykologiska eller beteendemässiga terapier, medicin, patientutbildning och fysisk motion.

Orsaker

Fibromyalgi är ett idiopatiskt syndrom med okänd eller oklar orsak. Smärtan vid fibromyalgi bedöms vara nociplastisk vilket kännetecknas av en förändrad nociception (men utan tecken på verklig eller hotande vävnadsskada, respektive utan sjukdom eller skada i det somatosensoriska systemet).

På grund av avsaknaden av abnormaliteter vid fysisk undersökning och avsaknaden av objektiva diagnosiska tester har diagnosen varit helt eller delvis ifrågasatt. Tidigare har sjukdomsbilden ofta ansetts psykosomatisk.

Orsaker både i muskler, centrala nervsystemet och neuroendokrina störningar i det sympatiska nervsystemet har föreslagits. Hos upp till 80% av patienterna börjar smärtan lokalt och det har föreslagits att fibromyalgi utvecklas som en följd av att mångårig lokal smärta stör hjärnans smärtfiltrerande centra som då inte längre filtrerar ”brussignaler” i nervsystemet som därför registreras av hjärnan som smärta. Flera hjärnscanningsstudier har visat bevis för möjliga neurologiska skillnader hos personer med fibromyalgi och friska kontrollpersoner, men enbart som korrelation och inte kausalitet. Fibromyalgi anses kunna orsakas av utdragen och/eller allvarlig stress under barndomen eller vuxenlivet.

En term som lanserats för att komma ifrån idén att fibromyalgi skulle vara psykosomatisk är att det är en neurosomatisk sjukdom, alltså orsakad av nervsystemet snarare än i ett samspel mellan psyket och kroppens funktioner.

Fibromyalgi är oftare än hos andra grupper av patienter som lider av långvarig smärta kopplad till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), men det finns även kopplingar mellan fibromyalgi och andra psykiska sjukdomar som depression och ångestsyndrom. Förekomsten av fibromyalgi hos patienter med de reumatiska diagnoserna RA och SLE är ungefär 10 gånger högre än hos normalbefolkningen. Samsjukligheten i andra svårdefinierade sjukdomar såsom kroniskt trötthetssyndrom och multipel kemisk känslighet är hög.

Diagnostik och symtombild

Fibromyalgi är ett kliniskt syndrom där diagnosen ställs enligt kriterier fastställda av American College of Rheumatology. Blodprover och generell klinisk undersökning har inget värde för att fastställa diagnosen, men är i regel nödvändiga för differentialdiagnostik. Kriterier för att ställa diagnosen fibromyalgi enligt ACR 90 är:

• utbredd smärta som varat i minst tre månader
• smärta i alla fyra kvadranter (vänster och höger sida av både över- och underkropp)
• smärta vid tryck motsvarande 4N/cm2 på minst 11 av 18 särskilt definierade punkter.

75 procent av de drabbade har sömnstörningar och 70 procent lider av så uttalad trötthet att detta är ett lika stort problem som smärtan. 70 procent av patienterna känner sig stela på morgonen. Vid svår fibromyalgi kan man även se kognitiva symptom som koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och svårigheter att hantera stress. Förutom muskelvärk kan värken även finnas i lederna. Även symptom som dysfagi (svårigheter att svälja) förekommer liksom magproblem och problem med urinblåsan och parestesier (domningar och stickningar).

Konventionell behandling

Enligt svensk praxis diagnosticeras och behandlas fibromyalgi i primärvården. Det finns ingen tillförlitlig botande behandling enligt nuvarande vetenskap och beprövad erfarenhet. SBU publicerade 2021 en systematisk översikt av befintlig forskning som visade att det saknas tillräckligt många välgjorda studier med långtidsuppföljning för att bedöma sannolikheten att olika behandlingar ger varaktig förbättring vid fibromyalgi.

Grundbulten i behandlingen är att företa adekvat utredning, ge patienten information och att ha ett empatiskt förhållningssätt.Utöver det kan flera terapeutiska metoder vara till nytta:

• Behandling med lågdos av tricykliska antidepressiva (förslagsvis amitriptylin) i upptrappningsschema kan ge minskad smärta och lindra sömnrubbning.
• Vanliga receptfria värktabletter som paracetamol och NSAID har tveksam effekt mot fibromyalgismärtor, men kan med fördel användas av fibromyalgipatienter som drabbas av vanlig nociceptiv smärta.
• Fysioterapi betraktas som en del i behandlingen av fibromyalgi. Fysioterapeutisk behandling har i randomiserade kontrollerade studier visat potential att minska smärta, öka funktionsgrad och livskvalitet.
• Utöver fysioterapi anses det bra om patienten har en tillräckligt hög aktivitetsnivå i vardagen och inte ägnar sig åt överdrivet undvikande av aktivitet eftersom ett sådant stört smärtbeteende på sikt kan leda till paradoxal smärtökning.
• Kontakt med psykolog eller psykoterapeut kan vara indicerat särskilt vid psykiatrisk samsjuklighet, men även annars beroende på patientens situation. Både kognitiv beteendeterapi (KBT) och acceptance and commitment therapy (ACT) kan ha effekt mid långvarig smärta.
• Program som tidigare benämndes smärtskola, men idag oftare kallas multimodal smärtrehabilitering kan vara indicerade vid uttalad eller terapiresistent fibromyalgi.

Komplementärmedicinska insatser

Den ortomolekylära medicinen rekommenderar följande insatser vid behandling av fibromylagi:

• Reduktion i intag av socker och snabba kolhydrater i kosthållningen.
• Äta mer kokt mat eftersom det reducerar exponeringen av Advanced glycation end products (AGE), vilket antas fungera som trigger för smärtutveckling vid fibromyalgi.
• Utredning av eventuella födoämnesintoleranser, specifikt glutenintolerans, eftersom det finns omfattande samsjuklighet i celiaki och fibromyalgi.
• Konsumtion av Raw food vegan diet har visat sig under 3 månader minska symtom vid fibromyalgi.
• Undvik glutamat och aspartam i kosthållningen eftersom dessa tycks fungera som triggers vid fibromyalgi.
• Magnesium 300-600 mg per dag.
• Coenzym Q10 300 mg per dag.
• Tiamin 600 mg per dag.
• 5-HTP 100 mg per dag.
• L-Karnitin 1500 mg per dag.
• Vitamin D: 50.000 IE under 3 veckor med uppehåll.
• Molybden: 400-500 mcg/dag
• Vitamin E i vissa utvalda fall.
• DHEA i vissa utvalda fall.
• Palmityletanolamid (PEA).
• Proiotika.
• Medicinalväxter som i preliminära studier visat olika grad av verkan vid symtom inkluderar: Ashwagandha, Astragalus, Betaglukan, Betasitosterol, Chlorella, Gurkmeja, Kamomill, Pao Darco och Rysk rot.

KÄLLHÄNVISNING

• ”Behandling och rehabilitering vid fibromyalgi”. SBU, statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 15 december 2021. Läst 15 december 2021.
• Buchwald D, Garrity D (10 april 1995). ”Comparison of patients with chronic fatigue syndrome, fibromyalgia, and multiple chemical sensitivities”. Arch Intern Med ”154” (18): ss. 2049–53.
• Buskila D, Cohen H. (10 april 2007). ”Comorbidity of fibromyalgia and psychiatric disorders.”. Curr Pain Headache Rep. ”11” (5): ss. 333–8.
• Clauw DJ, Schmidt M, Radulovic D, Singer A, Katz P, Bresette J. (10 april 1997). ”The relationship between fibromyalgia and interstitial cystitis.”. J Psychiatr Res. ”31” (1): ss. 125–31.
• Cöster L, Kendall S, Gerdle B, Henriksson C, Henriksson KG, Bengtsson (2008). ”A. Chronic widespread musculoskeletal pain – a comparison of those who meet criteria for fibromyalgia and those who do not.”. Eur J Pain. 12: 600-610..
• Deary V, Chalder T, Sharpe M (10 april 2007). ”The cognitive behavioural model of medically unexplained symptoms: a theoretical and empirical review”. Clin Psychol Rev ”27” (7): ss. 781–97.
• Fibromyalgi av Eva Kosek, i Smärta och smärtbehandling, Mads Werner och Peter Strang (red). Liber, 2003
• Gaby. Alan. R. Nutritional medicine. Second edition. Fritz Perlberg publishing, concord, Nh. 2017. Fibromyalgia sid 613-618.
• Glass JM. (10 april 2006). ”Cognitive dysfunction in fibromyalgia and chronic fatigue syndrome: new trends and future directions.”. Curr Rheumatol Rep. ”8” (6): ss. 425–9.
• Goldenberg DL (10 april 1995). ”Fibromyalgia: why such controversy?”. Ann. Rheum. Dis. ”54” (1): ss. 3–5.
• Häuser, Winfried; Thieme, Kati; Turk, Dennis C. (2010-01). ”Guidelines on the management of fibromyalgia syndrome – a systematic review”. European Journal of Pain (London, England) 14 (1): sid. 5–10.
• Karling, Sune Fredenberg, Ellen Vinge, Mats. ”Smärta och smärtbehandling | Läkemedelsboken”. lakemedelsboken.se.
• Kosek, Eva (18 april 2018). ”Fibromyalgi”. Internetmedicin.
• Kroenke, Kurt (2007-12). ”Efficacy of treatment for somatoform disorders: a review of randomized controlled trials”. Psychosomatic Medicine 69 (9): sid. 881–888.
• Lattanzio, Silvia Maria; Imbesi, Francesca (2018). ”Fibromyalgia Syndrome: A Case Report on Controlled Remission of Symptoms by a Dietary Strategy”. Frontiers in Medicine 5: sid. 94.
• Multimodala och interdisciplinära behandlingar vid långvarig smärta. En systematisk översikt med utvärdering av effekter på hälsa och hälsoekonomiska aspekter.”. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 15 december 2021. Läst 15 december 2021.
• Nimnuan C, Hotopf M, Wessely S (10 april 2001). ”Medically unexplained symptoms: an epidemiological study in seven specialities”. J Psychosom Res ”51”: ss. 361–7. doi:10.1016/S0022-3999(01)00223-9.
• Offenbächer, M.; Stucki, G. (2000). ”Physical therapy in the treatment of fibromyalgia”. Scandinavian Journal of Rheumatology. Supplement 113: sid. 78–85.
• Schweinhardt P, Sauro KM, Bushnell MC. (10 april 2008). ”Fibromyalgia: a disorder of the brain?”. Neuroscientist. ”14” (5): ss. 415–21.
• Simms RW, Goldenberg DL. (10 april 1988). ”Symptoms mimicking neurologic disorders in fibromyalgia syndrome.”. J Rheumatol. ”15” (8): ss. 1271–3. PMID 3184073.
• Wallace DJ, Hallegua DS. (10 april 2002). ”Fibromyalgia: the gastrointestinal link.”. Curr Pain Headache Rep. ”8” (5): ss. 364–8.
• Wentz K, Archer T (2017). ”Work Load and Heart Rate in Fibromyalgia: The Hub within “Pain Gaps” and Clinical Pain.”. J Chronic Dis Manag 2(1): 1011..
• Wentz KAH. (2012). ”Women with fibromyalgia: Distress avoidance interferes with gaps in pain.”. J Pain Manag. 5: 245-260..
• Wolfe F (10 april 1989). ”Fibromyalgia: the clinical syndrome”. Arthritis Rheum. ”15” (1): ss. 1–18.